Möjligheterna med materialet är många.
Ull är ett levande naturmaterial, vilket blir väldigt tydligt när man tovar, spinner, quiltar, stoppar eller använder ull på annat sätt. När man tar i ull och upplever råmaterialets olikheter upptäcker man lätt ullens många möjligheter. Skillnaderna mellan ull och ull är en viktig kunskap som bl.a. underlättar val av material och tovningsteknik. Ull är ett skönt och på många sätt praktiskt naturmaterial som passar utmärkt till beklädnad och andra textilier och användningsområden i vår närmiljö, både inomhus och utomhus. Ull är ett vackert naturmaterial som uttrycker välvilja - ju torrare och kallare luft desto mer isolerar ullen mot kyla. Så skaffa inte några vantar, halsdukar eller plädar i akryl i höst - satsa på svensk fårull istället!
Olika sorters ull har egenskaper ämnat för speciella användningsområden.
Ull från finullsfår är mjuk, värmande och mycket finkrusig. Finullsfår finns i färgerna vit, svart och brun. Ull med finullskaraktär är mjuk, följsam och har god isolationsförmåga. Ull från finullsfår används med fördel till textilier som man ska bära nära inpå huden eller till mjuka och värmande inredningstextilier. Ull från gotlandsfår och leicesterfår är mycket slitstark har tydlig lock, hög silkighet och vacker glans. Gotlandsull finns i varierande grå nyanser medan leicesterull är vit. Gotlandsull och Leicester bär på en skön känsla och är två av de mest slitstarka ullkvalitéer vi har i Sverige. Dessa kan användas till slitstarks produkter så som ytterplagg, mattor och möbeltyger, inredningstextilier m.m.
Kort om tovning och vad som händer med ullen när den bearbetas
Att tova (omvandla ull till filt) är inte särskilt svårt, och man kan göra på många olika sätt. Principen är dock den samma oavsett vilken teknik man använder. Det gäller att få ullfibrerna att trassla in sig i varandra så pass mycket att de tillsammans bildar en sammanhängande filt som man kan använda på olika vis.
Ull i tovningssammanhang kan se väldigt olika ut. Förutom att ullen bör vara svensk, väl sorterad och tvättad kan den användas okardad, kardad eller nålfiltad, naturfärgad eller färgad. Kardad ull lägger man ut i valfritt antal, korslagda lager på arbetsbordet. Nästa steg är att stänka varmt såpvatten över ullen och med varsam hand försiktigt bearbeta ihop den till en "förfilt" (ett förfiltat material) innan man med lite mer styrka och kraft kan börja valka och forma ullen till det man vill. Att valka filten innebär att man med stark hand styr ullens krympningsprocess och formar materialet till önskad form. Fördelarna med att arbeta i nålfilt är att de första finkänsliga arbetsmomenten i tovning redan är gjorda, och att man får ett större utrymme i sin skapandeprocess till att utveckla sitt formspråk samt formge sina produkter, utan att pruta på god kvalité. När man bearbetar nålfilt ändras dess yta och karaktär till att bli mer jämnare, tätare och mjukare samtidigt som materialet minskar i storlek.
Hur mycket krymper materialet?
Krympmånen varierar främst beroende på mängden material fördelad över en begränsad yta. När man pratar om krympmån menar man den "del" som arbetet minskar i storlek (krymper) medan materialet bearbetas. Hur mycket nålfilten och kardfloret "krymper" beror på mängden ullfibrer/m2 och val av tovningsteknik. Ett lätt och väldigt elastiskt material krymper mer än ett tungt, tätt och kompakt. Ett tunt lager kardad ull har en högre krympmån än ett tjockt lager av kardad ull. Nålfilt har olika krympmån beroende på ullsort, elasticitet och vikt/m2.
Formfast och praktiskt användbar
En tovad filt i ex. mattor, plädar och kuddar som ska användas flitigt och utsättas för kraftig påfrestning bör vara formfast och stadig för att bli tillräckligt slitstark. För att filten i den färdiga mattan, pläden eller kudden skall bli slitstark och formfast bör materialet oftast bearbetas så att det är näst intill oelastiskt, oavsett om man väljer att arbeta med finfibrig och mjuk eller grov och slitstark ull.
Rätt ull på rätt plats
Ett noga utvalt material ger ökat utrymmet för formgivning och det praktiska arbetet blir mer stimulerande. Val av ullkvalité bör bestämmas utifrån den färdiga produktens användningsområde. Vill man tova en mjuk filt att använda nära inpå kroppen, bör man välja en nålfilt av lätt och finfibrig kvalité. Om man istället vill göra filt som ska vara stadig och slitstark till en matta eller liknande bör man välja en kvalité som är något tyngre och innehåller mer slitstarka fibrer.
Att göra provbitar och gå kurser i tovning är en mycket god investering!
Enklaste sättet att lära sig tova är att göra en uppsättning mindre "provbitar" av ull i kardad form och/eller nålfilt. Att göra en provbit är en mycket god investering som inte tar speciellt lång tid. Faktum är att arbetet med provbiten förmedlar en kunskap som är svår att förutse och ta till sig på annat sätt. Provbiten ger en tyst, praktisk kunskap och väcker känslor som ger lust och inspiration till vad man kan och inte kan göra för att nå fram till önskat resultat.
Ett annat billigt och bra sätt att lära sig mer om tovning och konsten att leda och forma ullen till det man vill, är att gå kurser i ullkännedom och tovning. Ring oss gärna för mer information om vad vi erbjuder för kurser eller ta del av vårt kursprogram här på hemsidan.
Nonu
Nonu framställs genom att man tovar samman ull med vävda textilier av olika slag. Nuno är en benämning på ett tyg där ullfibrer och en glest vävd textil bearbetats samman helt utan sömmar. Detta kan göras på olika vis, enklast för hand med hjälp av ett pinnvävsjalusi, bubbelplast eller liknande. Mönster och färger går att variera i all oändlighet, ett tyg i Nuno är oftast elastiskt och kan användas till sjalar eller att sy kläder och inredningstextilier av.
